Vad består stråk stråna av
Mittlamellen är ett sammanhållande skikt mellan cellerna. ett principbild av hur fiberväggen är uppbyggd. Parenkymcellerna lagrar och transporterar näringsämnen till trädets levande celler. Vårtlagret är cellväggens innersta del samt omsluter cellens hålrum, också kallat lumen. Kortaste fibern finner man vid märgen i stubben. Även dessa är omgivna av parenkymceller. då fibern är fullvuxen inlagras lignin i cellväggen.
Den har en tjocklek av 0,,2 µm. Ett tvärsnitt av hur fiberväggen är uppbyggd och hur fibrerna är sammanfogade med mittlamellen. Sekundärväggen formas på insidan av primärväggen samt är genom sin tjocklek den viktigaste delen av hela cellväggen. När fibern är färdigbildad dör den. Totalt består cellväggen av 40 till fibrillager, minst i vårveden och flest i sommarveden. Mellan fibrillerna inlagras hemicellulosa, vilket i sin minsta beståndsdel också består från sockerarter som till exempel xylos, galaktos samt mannos.
Den innehåller förutom cellulosa, hemicellulosa, pektin, proteiner och lignin.
Vad består luften av?
Dessa i sin tur bildar lameller såsom bygger upp cellväggarna i olika skikt. inom ett tidigt stadie bestående huvudsakligen av pektin, men blir senare starkt förvedad med inlagring av lignin. Lignin är en amorf fenolpropanenhet som fungerar som lim både mellan fibrillerna och mellan trädets alla fibrer. Den existerar sammankopplad till långa cellulosakedjor, som i sin tur är sammanlänkade till mikrofibriller.
Cellerna består i sin minsta del av sockerarten glukos. Parenkymcellerna är däremot levande i splintveden, medan de är döda i kärnveden. Det innebär att nästan alla celler i trädet existerar döda. Dessa brukar indelas i grupperna skyddsämnen, näringsämnen och oorganiska ämnen aska. Mikrofibrillerna bildar i den yttre delen av skiktet en oregelbundet nätverk. Fibrerna upptar procent av trädstammens volym. Fiberlängden ökar ju högre upp inom trädet man kommer utmed märgen och ju längre ut mot barken man kommer.
inom cellväggarna och speciellt i parenkymcellerna finns mindre mängder extraktivämnen. Sekundärväggen delas upp i olika skikt S1, S2 och S3 som skiljer åt sig genom olika mikrofibrillvinklar för varje skikt. Detta leder till att den kapillära vätsketransporten avstannar och att vätskediffusionen försvåras. I den inre delen kan de vara riktade nästa vinkelrätt mot cellaxeln.
Cellstruktur
Bild 2. Mikrofibrillerna buntas ihop till fibriller. När trädet börjar bilda kärna, vid ungefär 30 till 50 års ålder, avsöndrar parenkymcellerna hartser som täpper till fibrernas porer och cellhåligheter. Radiellt existerar de lokaliserade till märgstrålarna.
Den märgnära veden, även kallat juvenilveden, omfattar årsringar närmast märgen. Skiktet har en vårtliknande struktur och kan påverka vätskediffusionen genom cellväggen. Hos de flerskiktade märgstrålarna omsluter parenkymcellerna horisontella hartskanaler som står i förbindelse med vertikala hartskanaler. Primärväggen är den tunna väggen som finns kvar sedan cellen bildades. Vedens fibrer existerar tunna som hårstrån och 0,5 till 6 mm långa.
Den kemiska sammansättningen hos barrträdens ved framgår av tabellen. Bild 1. Skikttjockleken är 0,,1µm. Den längsta fibern finner man vid den första gröna grenen intill barken. Såväl vertikalt som radiellt i trädet förekommer stråk av parenkymceller.