Underart förklaring
detta finns också arter där foten är förkrympt eller saknas, till exempel hos ostronen. Foten är hos flera arter sammantryckt och tjänar som ställflyttningsorgan, varmed musslan långsamt kan krypa omkring. Innanför skalet ligger två mantelflikar såsom fullständigt omger hela djuret. Musslor är bilateralt symmetriska och saknar särskilt huvud. Endast hos få musslor finns punktformiga ögon. Mantelvävnaden existerar det väsentliga för att äkta och odlade pärlor ska kunna uppstå.
Larverna lever ofta som parasiter på fiskar. De ligger mellan mantelflikarna och bildar vanligen två blad vid varje sida av kroppen. I ytterdelen från mantelvävnaden produceras ett pärlsekret som kallas pärlsubstans. Födan består mest av plankton som sugs in. När de förut nämnda musklerna avspänns, öppnas skalen under inflytande av bandet.
Sök i tre ordböcker på en gång
andra musslor är hermafroditer och några av klassens medlemmar kan byta kön under livet. dem flesta musslor är skildkönade och har enstaka livscykel som innefattar en växling mellan en frilevande larvstadium och ett fastsittande vuxenstadium. Detta sker för att musslan skall kunna försvara sig mot andra marina djur. Hos flera musslor sammanväxer de undre mantelkanterna med varandra, så att endast en springa lämnas på grund av att sträcka ut foten.
I fiskens vävnad bildas en cysta som skyddar larven. nervsystemet utgörs av tre ganglier som är skilda långt från varandra. Musslor är även enstaka viktig näringskälla för människor på många håll i världen och ingår i många maträtter. Skalens diameter kan vara en meter. på grund av den årliga musselköttproduktionen registrerades i början från talet i Spanien 16 ton, i Italien 30 ton, i Frankrike 17 ton samt i Tyskland 14 ton.
Hos andra existerar den böjd och i detta fall är kapabel djuret kasta sig fram genom fotens rörelser. Ofta är de skalkanter som gränsar mot bandet försedda med utskott som griper in mellan varandra. Det inre skalet blir kraftigare ju äldre musslan blir. Som känselorgan arbetar dels hudflikar vid munnen, dels tentakellika utskott i mantelkanten. Djurgruppen fanns redan för miljoner år sedan. Musslan består av ett hårt yttre skal, ett inre skal med fint skimmer, en mantelvävnad och en mjukdel.
Skalet sluts genom särskilda muskler som går tvärs genom musslans kropp från skal till skal och med utskott vid skalens kant såsom har samma funktion som ett gångjärn. detta finns en stor mängd olika arter från musslor och bara ett fåtal kan producera pärlor. Vissa arter kan förflytta sig genom att blixtsnabbt pressa ihop skalen varvid vattnet i musslan trycks ut i en stråle som ger en reaktionskraft. Musslor Bivalvia existerar en klass i djurstammen blötdjur och tillhör därmed också treskiktsdjuren.
Musslor har ett tvådelat skal av kalk som skyddar kroppen mer eller mindre väl. Skalets halvor är vid ryggsidan rörligt förenade med varandra. Musslor utgör en viktig näringskälla för havsfåglar, utter samt större kräftdjur , främst krabba. Det sker att skal från till exempel kammusslor kallas "snäckskal"; detta är dock oriktigt, då snäckor är andra blötdjur. Den största musslan existerar Tridacna gigas som kan väga kg.
underart: SO
I flera stater odlas musslor inom särskilda anläggningar. Musslor lever i vatten samt de allra flesta livnär sig som filtrerare. Det vetenskapliga namnet är det latinska termen för lyftdörrar. Ibland bildas det av enstaka körtel på foten en del hornartade trådar, byssus , genom vilka djuret fäster sig vid föremål i vattnet.
För att få tillräckligt med syre har musslor gälar. Dessa ligger vanligen inom mantelkanten och finns i stort antal. dem har små hakor och håller sig fast i fiskens gälöppning. Som vuxna djur sitter de huvudsakligen fast på klippor, stenar alternativt på havsbotten. Giftiga musslor uppstår när dem äter giftiga alger. Musslor lever alltid inom vatten och finns i både havs- samt sötvattensmiljö.