Äta utländskt kött
vad är skillnaden egentligen? Den som vill förstärka nötköttets positiva värden av djurens betande väljer naturbeteskött, gärna ekologiskt, där det finns garantier om att det slaktade djuret gått vid naturbeten. Det är kött från Irland, Nederländerna och Tyskland.
Vad skiljer svenskt kött ifrån utländskt? Här är listan!
Ät mindre, dock bättre och gärna svenskt. Många insekter hittar föda i örterna och gynnas av öppen sandmark som korna sparkar upp, säger Per Toräng. De tjurkalvar som föds fyller ingen funktion i mjölkproduktionen utan föds upp mot ungnöt och slaktas. Det är en orsak till att köttkockar, som till exempel tv-kocken Johan Jureskog, vurmar för äldre mjölkkor. detta får du veta här. En del kommer även från till exempel Brasilien där avel eller uppfödning av djur riskerar att öka skövlingen av skog samt leda till minskad biologisk mångfald.
Ska den biologiska mångfalden inte hotas ännu mer behövs fler betesdjur.
Kött - så tar ICA ansvar för djuren
Bortsett från tjurkalvar samt tjurar som av säkerhetsskäl inte släpps vid bete eftersom de kan vara aggressiva samt stångas går alla svenska nötdjur på bete sommartid. Häng med! Kvigor och stutar kastrerade tjurar betar ofta på naturbetesmarker. En enda kvadratmeter betad hagmark kan rymma över 40 olika växter som i sin tur äger betydelse för insekter, fjärilar och småfåglar. Beteskravet är alltså ett tydligt svenskt mervärde.
Även om nötköttet ifrågasätts ur klimatsynpunkt spelar detta en nyckelroll för den biologiska mångfalden. således brukar rådet låta när det handlar ifall nötkött. Kornas idisslande omvandlar gräs till animalisk föda och till mjölk och gynnar samtidigt flera växter. Det är lätt att tro för att detta kött skulle vara sämre. Halloween alternativt allhelgona? Nötköttet går ofta att köpa lokalt - genom uppfödaren direkt via köttlådor - något som gör att man faktiskt kunna veta mer exakt vilka marker som gynnats.
En annan skillnad är att svenska mejerier och köttföretag inte tillåter GMO - genmodifierat foder. Men nästan vartannat kilo nötfärs, biff eller entrecôte är importerad. Mjölkkorna går ofta på åkerbeten nära stallet för att underlätta mjölkningen, men kan också ledas iväg längre för att få friskt gräs. Ofta existerar det tvärtom eftersom smaken hänger samman tillsammans med fettansättningen, alltså det insprängda fettet.
I land och Tyskland och de flesta andra länder står korna inne i ett stall bota livet. Det mesta svenska nötköttet kommer ifrån gårdar som producerar mjölk. Kvar är mellan och hektar. För betesmarkerna är ofta hotade. Något som är accepterat i de flesta EU-länder. I dag är bara några ett fåtal procent av de betesmarker som fanns inom Sverige vid mitten av talet kvar. maximalt illa ute är ängarna och hagmarkerna.
Läs också: Stjärnkocken: Ät inte kött ofta — men köp dubbelt så dyrt. Fettansättningen blir bättre på kor som fått leva några år extra. Mjölkkor som blivit för gamla eller inte längre behövs i mjölkproduktionen går till slakt.
Kornas betade ängar är sinnebilden av detta svenska landskapet och det handlar om mer än en bild. Kött och mjölk hänger intimt samman. Vikten av fettansättning har även fått slakterierna att sortera fram det animalisk föda som har mer insprängt fett och sälja det under speciella koncept - och framför allt till lite bättre krogar. I landet är det till skillnad mot i dem flesta andra länder lag på att nötkreatur ska gå på bete under sommaren.
Enbart sedan talet har hektar naturbetesmark försvunnit. ej bara för kornas hälsa och välmående utan även för den biologiska mångfalden. Nära numeriskt värde tredjedelar av svenskt nötkött kommer i grunden från en mjölkgård enligt siffror från både LRF och Jordbruksverket. Det svenska beteskravet sticker ut i en jämförelse med andra länder. Läs också: Ny forskning: Vi måste förtära mindre kött. Men vad är egentligen skillnaden mellan svenskt och importerat nötkött?