Tecken på suicidrisk
Personer som tänker på suicid kan undvika för att prata om det. Psykiska besvär och olika psykiatriska tillstånd kan medföra stora och långvariga konsekvenser för både den enskilde och deras närstående.
Inom psykiatrisk akutverksamhet är det viktigt att vara lyhörd för graden av lidande hos varje enskild patient. Att tala om suicid ökar ej risken för att personen ska ta sitt liv. Oavsett vilken verksamhet det gäller existerar det avgörande att samtalet med patienten utgår från patientens egen beskrivning. När närstående involveras behöver man därför tillsammans gå igenom hur det ska ske på ett säkert sätt och ha en plan för uppföljning.
detta kan dock vara svårt att bedöma suicidrisken.
Suicid och suicidprevention
En viktig uppgift existerar därför att implementera riktlinjer och rutiner. Läs mer på sidan Samverkan och kontinuitet. Även skamkänslor kan lägga hinder i samtalet. vid en psykiatrisk akutmottagning kan hälso- och sjukvårdspersonal screena för patienters suicidbenägenhet med hjälp från korta intervjuinstrument. Bemötandet av en person liksom mår psykiskt dåligt eller befinner sig inom en kris är av central betydelse.
utmärkt bemötande kräver övning och är därför enstaka viktig del i kompetensutvecklingen. En strukturerad suicidriskbedömning består av en klinisk intervju. Ledningen behöver också se till att medarbetarna har resurs till nödvändig kompetensutveckling. Det kan bero vid att det finns en rädsla för för att ta upp det som är svårt. Tvärtom kan ett sådant samtal förebygga suicid. Närstående kan ha en viktig roll i detta suicidpreventiva arbetet.
Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen gör en strukturerad suicidriskbedömning liksom kan fungera som underlag till behandlingsplaneringen. flera som har det svårt kan tänka vid döden som en möjlig utväg. Vid bedömningen av suicidrisk i behandlingsplaneringen kan samtal tillsammans närstående vara ett viktigt bidrag. Skattningsskalor kunna fungera som stöd vid samtalet och minska risken för att viktiga frågor glöms försvunnen.
Viktigt är också att hälso- och sjukvårdspersonalen inte argumenterar eller moraliserar. Men det existerar samtidigt viktigt att inte lägga ett på grund av stort ansvar på dem och komma minnas att de kan behöva hjälp och stöd för egen del. Risken ska istället bedömas utifrån helheten av individens aktuella livssituation samt bakgrund, eventuella utlösande händelser, risk- och skyddsfaktorer samt psykiskt status.
De närstående kan äga avgörande information som kompletterar helhetsbilden.
Risk- samt skyddsfaktorer för suicid
Det är ledningens ansvar att skapa förutsättningar för medarbetarna att jobba utifrån bästa tillgängliga kunskap. Förebyggande insatser likt kan vidtas inom psykiatrisk verksamhet handlar bland annat om inläggning och uppföljning. Det till att kunna sätta in adekvata åtgärder samt hantera risken för suicid. Syftet ska istället vara att presentera alternativ som utgår ifrån att hälso- och sjukvårdspersonalen accepterar patientens svårigheter.
Men de flesta personer med suicidtankar alternativt planer på att ta sitt liv låter det stanna vid tankar. Det är även viktigt att försöka förstå om suicidtankarna riskerar att övergå i handling på grund från till exempel bristande impulskontroll. Skattningsskalorna ska dock aldrig ersätta individens berättelse. Det är även viktigt att fråga om patientens erfarenhet från att hantera liknande situationer och vad vilket tidigare har haft en skyddande effekt.
Detta kan också främja samverkan mellan aktörer samt därmed minska risken för händelser som leder till suicid och suicidförsök. Det kan även motivera hen att söka professionell hjälp. detta finns samtalstekniker som kan underlätta patientens detaljer, till exempel validering av patientens känslor. detta är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen kan ta upp frågan om eventuella idéer och planer på suicid.
Det är även en fördel att involvera närstående i uppföljningen eftersom de kan. Vid bedömningen är detta centralt att identifiera vilka faktorer som patienten menar haft betydelse för suicidtankarna och såsom är påverkbara och lämpliga att ingå inom behandlingsplaneringen. Genom att kartlägga risker i vårdkedjan kan identifierade hinder för säkra vårdövergångar undanröjas. Att bemöta en person som mår uselt med respekt och förståelse i ett lyssnande samtal kan hjälpa personen att se andra alternativ.
Samtalet bör inte enbart fokusera vid skäl till att dö och patientens svårigheter. Det innebär bekräftelse av att hens funderingar och handlingar är begripliga i en given situation. Det är viktigt för att förstå personens unika situation.