Det otåliga hoppet
Efterhand som forskningen gör framsteg blir Gud enstaka överflödig hypotes. Och med rent evolutionär logik, levt bättre rustad för tillvarons prövningar. Hoppet har inte alltid framställts i positiva färger. Hoppet blev kvar. Upplysningen tog fasta vid religionens avarter och drömde om att utrota mänsklighetens vanföreställningar. I denna miljö spreds kristendomen som en löpeld, trots dödshot från myndigheterna.
Under talet framstod den utopin som välgrundad.
tro hade mist sin kraft och blivit tom formalism. In nihil ab nihilo quam cito recidimus , klagar en gravskrift: hur fort vi återfaller från intet till intet!
25 viktiga bibelverser om tålamod i svåra tider (Tro)
Marxismens seger blev dess nederlag. Även om den kristna tron otaliga gånger kidnappats av särintressen behåller den ett eskatologiskt perspektiv som är något annat än en utopi: hoppet om en ny himmel och enstaka ny jord, där rättvisa råder. Pandora slog förskräckt igen asken. Hoppet, med sina ständigt gäckande och tröttande illusionsnummer, drogar oss inom väntan på undergången. I det senare fallet vore det en dumhet att inte satsa på den.
Kristendomen proklamerar hoppet om enstaka fullkomning som är mer än lösningen vid människans individuella och samhälleliga problem, mer än sociala utopier och politiska program för världens förbättring.
1793 - serieromanen
Immanuel Kant såg franska revolutionen som gudsrikets inbrytande i historien och beskrev den, med termer lånade ifrån Thomas av Aquinos nattvardsteologi, som ett sakrament: en åminnelse, ett tecken och ett framtidslöfte. Projektet kulminerade hos Karl Marx. Hoppet gäller något som är bättre, framtida, svårt dock inte omöjligt, säger Thomas av Aquino. ej undra på att Nietzsche fann myten stimulerande. Dess attraktion var tanken att världen går mot ett mål, att det biologiska kretsloppet inte är allt, att varje människa existerar Guds avbild, att vi inväntar en rättvis dom.
Det klasslösa samhället banar sig väg med samma obeveklighet som evangeliets gudsrike. Marxisterna fick chansen att omsätta läran i praxis. Ut flög hunger, sjukdomar och sorger. Utopierna uppstod med renässansen, som flyttade fokus ifrån himlen till jorden. Den som förlorat allt hopp tar livet av sig, i hopp om att bli löst från plågan. tillsammans upplysningen föddes tron på ett allomfattande framsteg som kunde planeras rationellt.
Marx ville förvandla filosofin från teori till revolutionär praxis. Revolutionärerna kritiserade de religiösa för att de fordrade underdånighet under förtryckarna i utbyte mot imaginär frälsning bortom molnen. Hoppet håller de olyckliga på sträckbänken. Medan doktrinen ännu ingav hopp om en bättre värld, försökte Ernst Bloch — att tillvarata element från kristendomen samt ateismen i boken Hoppets princip — Historiens drivkraft är den arbetande, kreativa människan, vilket omformar det givna till något nytt samt på det sättet övervinner sitt främlingskap inför sig själv.
Hoppet är det sista vilket lämnar människan, men också det första såsom behövs för den som vill leva. Genom naturvetenskapernas framsteg tändes hoppet om att människan så småningom kommer att vinna över sina argaste fiender, sjukdomar, hunger, ofrihet, kanske själva döden. Är hoppet bara evolutionens piska såsom håller grottekvarnen i rörelse, eller finns detta någonstans täckning för ett mer omfattande hopp än hoppet om ett drägligt liv?
då Zeus sände Pandora till jorden med ett ask fylld av olyckor, kunde hon ej behärska sig utan lyfte på locket. Marxismens intellektuella attraktivitet låg i att den tycktes göra politik till exakt vetenskap. Här gäller Blaise Pascals vadslagning: kristendomen är antingen enstaka illusion eller grundad i en realitet. till Hesiodos, som berättade historien för 2 tid sedan, hörde hoppet till mänsklighetens olyckor.
Teknokraterna bemästrade naturen — men priset var framväxten av ett proletariat, slavarbetare som blivit främlingar i världen och i sin egen lekamen genom att berövas frukterna av sin möda och inflytandet över sitt liv. Alla samhällskrafter som håller nere människor i slaveri samt självförakt måste avskaffas. Också Karl Marx beskrev historien med teologiska termer. I början från vår tideräkning rådde pessimism inför framtiden.
Hoppet gällde inte längre himlen utan en förbättrad värld på jorden. Alla hoppas på materiell nödtorft, vänskap, kärlek, lösning på akuta bekymmer, på att livet inte ska visa sig bli en monumentalt missad chans, att man en gång ska bli ihågkommen med saknad. I det förra fallet har den troende åtminstone levt ett skönare och mera meningsfullt liv än den som saknar denna tro och dess hopp.