Myndigheters handlingar
inom en av grundlagarna — tryckfrihetsförordningen — finns det bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar.
En typ av begränsningar i yttrandefriheten är bestämmelser om tystnadsplikt. Sådana bestämmelser existerar samlade i offentlighets- och sekretessförordningen. Tryckfriheten regleras i tryckfrihetsförordningen som gäller för tryckta skrifter, till exempel böcker och tidningar. Det existerar till exempel inte tillåtet att för ett tjänsteman att lämna ut en allmän papper som innehåller sekretessbelagda uppgifter för publicering.
Allmänna handlingar
Rätten att meddela och offentliggöra information i dessa medier gäller dock inte utan begränsningar. Offentlighetsprincipen Allmänna handlingars offentlighet Yttrandefrihet riktig att meddela och offentliggöra uppgifter Offentlighet nära domstolsförhandlingar Offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden vad är en allmän handling? Bestämmelser om då domstolsförhandlingar får hållas inom stängda dörrar finns i rättegångsbalken och i andra lagar vilket reglerar hur det går till vid domstolarna.
Dessa sidor ger kortfattad information om offentlighetsprincipen och hur den kommer till uttryck. Yttrandefriheten får begränsas av riksdagen genom lag. Publicerad 25 augusti Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna har rätt till insyn inom statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Med yttrandefrihet menas friheten att i tal, skrift alternativt bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
nära sådana förhandlingar är det bara rätten samt parterna eller de personer som är vittnen som får vara närvara vid förhandlingen. angående uppgifter där det gäller sekretess ska läggas fram vid en domstolsförhandling, får domstolen inom allmänhet hålla förhandlingen inom stängda dörrar. i enlighet med regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar, har var och en vissa elementär fri- och rättigheter. För offentliganställda finns enstaka möjlighet också för regeringen att genom förordning införa begränsningar i yttrandefriheten.
Bestämmelserna om tystnadsplikt för offentliganställda har i huvudsak samlats inom offentlighets- och sekretesslagen. Skyddet för yttrandefriheten inom bland annat radio, tv, filmer och ljudinspelningar regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, som bygger på identisk principer som tryckfrihetsförordningen. Meddelarfriheten som regleras inom de båda mediegrundlagarna — tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen — ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och område rätt att i de flesta fall informera för massmedier om sådant som annars existerar hemligt utan att kunna straffas för detta.
Riksdagens sammanträden är som huvudregel offentliga. Meddelarfriheten — rätten att meddela och offentliggöra information i grundlagsskyddade medier, till exempel tidningar alternativt radio och tv — gäller för samtliga, även för tjänstemän och andra som arbetar i staten och i kommuner och regioner. Yttrandefriheten är, vid sidan av bland annat informationsfriheten och mötesfriheten, en dessa friheter. detta innebär att journalister och andra enskilda personer får närvara vid rättegångar.
Skyldighet för myndigheter att diarieföra inkomna och upprättade handlingar
detta finns också andra lagar om tystnadsplikt, mot exempel för anställda i privata vårdföretag. EU:s öppenhetsregler. Bestämmelserna om meddelarfrihet ingår i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens reglering av tryck- och yttrandefrihet och är ett av uttrycken för offentlighetsprincipen. Vidare får förhör med den som existerar under 15 år eller lider av enstaka psykisk störning hållas inom stängda dörrar.
inom regeringsformen slås det fast att en förhandling vid domstol ska vara offentlig. Principen kommer därutöver till uttryck genom en långtgående yttrande- och meddelarfrihet för anställda och uppdragstagare inom offentlig verksamhet och genom förhandlingsoffentlighet i våra domstolar och i beslutande församlingar. Som huvudregel har var och en rätt att studera de handlingar som finns hos myndigheterna. dem grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet finns i tryckfrihetsförordningen.
Bland dessa fri- och rättigheter är de så kallade opinionsfriheterna särskilt viktiga för att skydda åsiktsfriheten som är ett av grundvalarna för vår demokrati. Med papper avses inte enbart traditionella pappershandlingar. Rätten för att ta del av handlingar hos myndigheterna begränsas dock på två sätt. Handlingsoffentligheten är en av flera uttryck för offentlighetsprincipen. Medier samt andra intresserade ska kunna hämta information inom olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.
Offentlighetsprincipen existerar en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Även sådan information som bara kan göras tillgänglig i läsbart skick med hjälp av tekniska hjälpmedel kan under vissa förutsättningar vara handlingar hos myndigheterna. Rätten kan besluta om stängda dörrar bland annat när den åtalade inom ett brottmål är under 21 år samt i mål om sexualbrott. Den innebär bland annat att regeringens och andra statliga samt kommunala myndigheters verksamheter så långt som möjligt bedrivs i öppna former under insyn från allmänhet och massmedia.
Riksdagen kan dock utföra undantag från denna huvudregel genom att stifta lag om att domstolsförhandlingar får hållas inom stängda dörrar. Bestämmelser om i vilken utsträckning allmänna handlingar omfattas av sekretess finns inom offentlighets- och sekretesslagen. Inte heller får ett tjänsteman meddela eller offentliggöra uppgifter om han eller hon därigenom gör sig skyldig mot vissa allvarliga brott mot rikets säkerhet, mot exempel spioneri, eller vissa andra brott riktade mot staten.