Förälder psykisk ohälsa är argumenterande tal journal

detta visar psykologen Helena Simonsson i sitt specialistarbete. Flertalet av de intervjuade beskrev föräldern likt rollmodell och att det inte är ovanligt att barnet tar efter förälderns beteende genom modellinlärning [22]. Studier har visat att föräldra-barnrelationen fungerar sämre vid psykisk ohälsa hos föräldern [18,19,20,21], vilket var något som även belystes i denna studie.

Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms läns landsting numera Region Stockholm besitter utfärdat riktlinjer som stöd för bedömning samt behandling inom verksamheten. Psykisk ohälsa hos föräldern är vanligt då barn mår dåligt. Flertalet upplevde att det finns en stor lag barn med föräldrar som inte mår god och att barnet kan ha levt länge med en sjuk förälder innan det aktualiseras inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Studier har demonstrerat att barn till föräldrar med psykisk ohälsa är en riskgrupp för att själv förbättra psykisk ohälsa [1,2,3,4]. En förälder med psykisk ohälsa beskrevs ofta ha svårt att titta barnets behov och möta barnets signaler vid ett adekvat sätt. Det har bland annat framkommit att depression hos föräldern påverkar barnets nuvarande och framtida psykosociala funktionsnivå, med enstaka ökad risk för att utveckla känslomässiga samt beteendemässiga svårigheter [5,6].

Det framkom också för att barnet kan bli skuldbelagt både av föräldern och omgivande system och därför behöver behandlaren vara observant på att särskilja vad liksom är barnets respektive förälderns svårigheter. Det framkom också att vissa tecken hos barnet förmå förbises till följd av ökad upptagenhet från egna svårigheter. Ju fler problem som finns i en familj, desto större risk på grund av barnet [13]. Detta kan ses som enstaka kombination av risk- och skyddsfaktorer och dem påverkar hur det går för barnet.

detta omvända rolltagandet kan innebära att man får ta större ansvar för förälderns mående, uträtta hushållssysslor och ta hand om syskon [14]. Dessa faktorer kan samverka i olika grad och över tid när man ska undersöka bakgrunden till hur förälderns psykiska ohälsa är kapabel påverka barnet och behandlingsarbetet. I studien framträder även en kritik mot det förändrade synsättet inom Bup som blivit allt mer individ- och symtominriktat.

Både psykologerna i denna lärande och resultat från tidigare studier har demonstrerat att det inte är ovanligt att en ökat ansvarstagande kan leda till ett omvänt rolltagande. I den aktuella studien behandlas hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin upplever för att barnet och behandlingsarbetet påverkas när det förekommer psykisk ohälsa hos föräldern. Faktorer som förmå påverka kan till exempel vara om detta finns en annan välfungerande förälder i hemmet, samspelet i familjen, vilka förutsättningar som finns i omgivningen samt barnets personlighet och sårbarhet.

I bedömningsfasen fokuserar man på barnets aktuella tillstånd, svårigheter, funktionsnivå och symtom [11]. Denna studie utgår från stress- och sårbarhetsmodellen, anknytningsteori, föräldraskapsstil, föräldraförmåga, omvända roller, inlärningsteori och modellinlärning. Enligt deras beskrivningar påverkas barnen olika beroende på vilken psykisk ohälsa som är aktuell hos föräldern, barnets problematik och ålder samt hur det sociala nätverket ser ut.

detta är därför viktigt att uppmärksamma både barnet och föräldern eftersom ett ökat -ansvarstagande begränsar barnet, vilket i sig kan leda mot en negativ utveckling [15] och medföra psykisk ohälsa i vuxen ålder [16]. Trots detta har det visat sig att det existerar många av barnen som aldrig aktualiseras inom barn- och ungdomspsykiatrin även om behov från egen behandling finns [7]. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin upplever att barnet och behandlingsarbetet påverkas när det förekommer psykisk ohälsa hos föräldern.

I behandlingen är detta dock barnet och barnets problematik som utgör fokus snarare än familjesystemet. Familjesammanhanget behöver bedömas för att kunna överväga vilka behandlingsinsatser såsom ska rekommenderas [11]. Flera tog upp för att affektregleringssvårigheter ofta förekommer hos dessa föräldrar, vilket kan leda till ett inkonsekvent beteende samt en kritisk syn på barnet. De tog även upp att familjer, där både unge och förälder har psykisk ohälsa, är ett resurskrävande grupp, vilket ställer krav på teamarbete och välfungerande samverkan.

Utifrån analys tematisk granskning [12] av intervjuer med tio legitimerade psykologer, verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin, skapades fyra huvudteman; barnet, föräldern, samverkan och behandling.

Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Sammanfattningsvis fanns en samsyn hos psykologerna att dem upplevde att barnet och behandlingsarbetet påverkas negativt när det förekommer psykisk ohälsa hos föräldern. Dock påpekade de att psykisk ohälsa existerar ett vitt begrepp och att det därför skiljer sig åt beroende på problematik samt svårighetsgrad. Både barnet och behandlingen kan påverkas, men riskerna skiljer sig åt beroende vid problematik och svårighetsgrad.

Det finns dock viss forskning som har visat att föräldrar mot aktuella barn inom barn- och ungdomspsykiatrin ofta uppvisar psykisk ohälsa [8,9,10].

Barns behov från information, råd och stöd när en förälder är Förekomsten av psykisk ohälsa bland föräldrar är generellt sett stor vilket medför konsekvenser för barnen i dessa familjer.

Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet Att artikel barn till en förälder med psykisk ohälsa Var tionde barn i Sverige uppskattas äga en förälder med psykisk ohälsa (Pierce et al.

Upplevelser av att vara barn till ett förälder som är drabbad Personer inom omgivningen tenderar att uppfatta barn vars mamma/pappa har psykisk ohälsa som udda vilket förmå leda till att barnet påverkas negativt inom skolmiljön och har svårare att lära uppleva nya kamrater (Koschade & Lynd-Stevenson, ).

Unga samt psykisk hälsa – kunskap, tips och stöd: Röda Korset @misc{, abstract = {{Psykisk ohälsa är idag ett ökande problem i samhället och det visar att 30 procent från befolkningen i Sverige någon gång under sin livstid drabbas av psykisk ohälsa.

Bedömningen görs utifrån förälderns problembeskrivning som kompletteras med insamling av och individuellt samtal med barnet. Dessa aspekter såg de som riskfaktorer för för att barnet själv utvecklar psykisk ohälsa. Hur massiv andel barn som har en förälder tillsammans psykisk ohälsa finns det inte mycket undersökning på. Riktlinjer ett stöd för bedömning Inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige arbetar man med barnet på olika sätt.

Psykologerna lyfte fram att ett barn som lever tillsammans med en förälder med psykisk ohälsa ofta förmå känna oro för föräldern och att barnet blir mer ansvarstagande. Föräldern Föräldraförmågan och föräldra-barnrelationen har visat sig vara några av dem viktigaste faktorer som påverkar barnets psykiska välbefinnande och välbefinnande [17]. Det framkom också för att föräldern ofta upprätthåller barnets psykiska ohälsa genom att uppmuntra beteenden som främjar förälderns egna svårigheter, vilket går i linje med detta inlärningsteoretiska perspektivet med positiv förstärkning [23].

detta finns olika förklaringsmodeller till varför det innebär en förhöjd risk att växa upp tillsammans med en förälder med psykisk ohälsa, men både arv och miljö tycks ha inverkan. Barnet I studien uppgav psykologerna att de möter en stor grupp barn där även föräldern mår dåligt, vilket är i enlighet tillsammans med tidigare studier som har visat att unge till föräldrar med psykisk ohälsa är enstaka riskgrupp för att själva utveckla psykisk ohälsa [1,2,3,4].